i jymden kan ingen höra dig gråta.

Fortfarande ensam hemma, dag tre nu. Även om dagarna går sjukligt fort. Trots att jag inte gör någonting speciellt. Jag jobbar inte ens längre. Pluggar gör jag förvisso litegrann. Det är tråkigt. Jag har odlat valkar på fingertopparna av att spela gitarr. Då känner jag mig lite nöjd. Om en vecka är jag i Uppsala och stresspackar min resväska. Spanien väntar. Det ska bli riktigt kul och trevligt. Jag längtar framför allt till att få se Valencia igen. Nu blir det filmkväll. Snabba Cash.

Söndag, resten av familjen har åkt på bilsemester till Öland och blir borta i knappt en vecka. Så nu har jag huset för mig själv. Lite tomt känns det allt. Det typ ekar inne. Det är jag och katterna mot tomheten. Aja, det är iaf rätt skönt väder ute, bättre än gårdagens skyfall, så man kan ju sitta ute på altan och leka lite med datorn och mobilen och gitarren och lite sånt. Det är trevligt. Nu är det nog snart dags att börja leta sig lite mat, en nackdel med att vara ensam hemma är att det är ingen som lagar mat åt en. Något jag blivit väldigt bortskämd med den senaste tiden.

Spöregn. Lerig plan. Kallt och oförberett och väldigt oseriöst. Lite casual fotbollsmatch mot Burger King... Men oj så kul det var. Folk halkade till höger och vänster, mål gjordes från alla möjliga och omöjliga vinklar. Själv drog jag in två. Båda i öppet mål, ett från liggande position. Men det viktiga var inte att det var sjukt kul, utan det viktiga var att vi vann med 10-6 eftersom vi helt enkelt var bättre. Nästa gång kanske vi kan spela på en dag då det inte regnar, men vafan..det hjälpte ju till lite grann. Nu ska jag istället för att gå ut och dansa och svira runt till sena timmar ta det chill och se på nån film eller liknande. Och kurera min fotled som fick sig en redig smäll i en närkamp.

Jag gillar åska. Tycker det är lite småmysigt. Väldigt coolt är det när det smäller så mycket att bilen skakar till, då inser man hur liten man egentligen är på jorden och om oturen skulle komma mot en hur obeefintlig chans man har mot naturens krafter. Därför kan det tyckas vara lite dumdristigt att åka och bada en kväll när åskan ljuder. Men det gjorde vi ändå. Nu var det visserligen ganska lugnt eftersom åskan var långt bort och på väg ännu längre bort, och tillslut tittade till och med solen fram bakom regnmolnen. Och den har inte gömt sig sedan dess, idag har det varit varmt och skönt. Inte varmt och växthuskvavt. Synd bara att det står 9-18 på schemat. Likaså imorgon. Sommarjobb. Hurra.

Dagen efter VM, vad gör man då? Jodå, då börjar man bli duktig och inse att omtentorna närmar sig. Snart bara en månad kvar, och då kan det vara dags att börja öppna lite böcker. Och det har jag gjort idag, oj vad duktig jag har varit. Läst en hel novell och strykit under glosor som jag inte förstod och så ska jag börja leta översättningar på de orden nu. Imorgon är det back to the donk som gäller. 9-18, och så är det Happy Meal-marathon eftersom det är Dalecarlia Cup. Typ som P&L fast mer städat och mindre (till storleken, och antalet med för den delen) gäster och mat i små lådor med leksak.

För det första så är Spanien värdiga vinnare, och jag är nöjd över att ha tippat rätt.

För det andra så fattar jag fortfarande inte hur finalen kunde sluta 1-0 och att det bara blev en utvisning. 4-3 och 4 röda kort hade varit mer visande.

För det tredje så borde det vara spöstraff på att gå runt i stan och tuta med en vuvuzela.

Okej, bra. Min mobil är tillbaka från sjukan och den är frisk. Härligt. Nu måste jag bara fixa till den så att den blir som den var innan bara med alla inställningar och så vidare. Det kommer ju ta ungefär en helg att ordna. Men skönt att den är tillbaka. Har ju lånat en lur av mamma under tiden, och den har fungerat men det har liksom inte riktigt varit samma sak. Bra grej med den var dock att batteriet har räckt ungefär hur länge som helst, tror jag laddat den två gånger på tre veckor. Högst imponerande.

Vissa kvällar är bara såna där kvällar. Kvällar då man verkligen känner sig värd att ta sig en öl på verandan och bara kolla ut över i mitt fall gräsmattan, skogsdungen och om jag kollar lite längre bort ser jag bergen där borta i horisonten. Då kan man också ta fram gitarren, den nyköpta som luktar som om lacken inte riktigt torkat än, och spela några trudilutter. Mest för mig själv, för det är nog ingen annan som hör. Förutom myggen, de hörde och bestämde sig för att komma förbi och jag antar att det var deras sätt att visa uppskattning när de surrade runt min skalle och planterade myggbett lite här och var. Men det var ändå en trevlig stund, it's just me and my guitar..

Jag gillar touch-telefoner, de är coola och behändiga. När däremot själva touchfunktionen slutar svara övergår mitt gillande i ren frustration. Så ser det ut nu. Telefonen inlämnad på reparation, borta i typ två veckor och jag är nu telefonlös. Det måste styras upp fortast möjligt, för utan telefon kan man inte vara.

Har precis sett Schweiz äga Spanien i vm. Klockrent försvarsspel. Minst sagt. Spanien var sådär. Ganska fantasilöst anfallsspel. Aja, korta meningar i all ära men nu ska jag åka ner till Vallen och heja på Brage. Heja.

Wow, vilken dag. 6-15 blev 6-16 och sjukt mycket folk. Så går det när det är studentdag. Det var hursomhelst rätt kul och nu är jag med i matchen på riktigt igen. Bra. Tänkte även styra upp en utgång men en tvåtimmars powernap hjälpte inte direkt, är fortfarande rätt trött och jag gjorde nog rätt som stannade hemma. Hoppas alla studenter har haft en kul dag iaf, det kassa vädret till trots. Imorgon ska jag göra så mycket som ingenting. Sittmusklerna ska få jobba då det är tre Vm-matcher på tv. Gillas starkt.

Nu har jag tagit mitt pick och pack och parkerat i hemstaden. Eller det som var hemstaden förut, nu är det lite mer osäkert var jag har mitt hem tycker jag. Hursomhelst så lever jag på mina föräldrar och kommer så göra i nästan två månader framöver, och jag tror inte de har något emot det. Idag har varit en trevlig dag med grillning i spöregn och åska, men det gick bra ändå. Hela familjen samlad och det var mysigt att sitta under filtar när det smattrar öronbedövande på plåttaket..

Eftersom min dygnsrytm är inställd på sommarlov/Stanley Cup-final så är det lite svårt att somna på bra tider de nätter man känner för det. I natt är en sån natt. Jag vill gå upp relativt tidigt imorgon för det är en del saker som måste fixas innan jag åker hemhem på lördag. Och dessa saker bör fixas innan kvällen för då ska vi ut och dricka öl och dansa och ha precis så trevligt som vi haft under hela året. Det är lite bittersweet, visst står Uppsala kvar när jag kommer tillbaka i augusti, men jag undrar om det inte är först nu jag kunnat njuta av tillvaron här på riktigt. Inga direkta krav, att bara kunna gå ut och lägga sig på en filt i solen och äta vattenmelon och umgås med bra vänner och bara vara. Nu kan jag det.

Har bra planer inför sommaren också, det kommer bli en bra sommar i år. Det säger jag inför varje sommar men nu tror jag verkligen på det. Om man bortser från faktumet att jag ska jobba så kommer det bli en underbar sommar, men eftersom jag är vuxen nu så kan det vara bra att jobba. Och jobb ger i vanlig ordning pengar. Som är bra att ha. Hursomhelst så åker jag till Gotland över midsommarhelgen. Några dagar med sol och bad och öl och värme och språkvetare. Sjukt bra grej. Nästa bra grej blir i slutet av juli till början av augusti, då jag far till Spanien, närmare bestämt till Xàbia där man kan sola och bada och dricka öl och ha det varmt. Det finns nog språkvetare där också. Sen när jag kommit hem från Spanien blir det en dag i Stockholm. Sonisphere med bland annat Iron Maiden och Mötley Crüe, ja tack. Så, som sagt, det kommer nog bli en bra sommar. Nu ska jag återgå till mina tafatta försök till att sova, det vore trevligt. Gonatt.

Sommarlov!

Firas med Stanley Cup-finaler. Bra grej.

Fri. Kravlös.
Sommarlov.

Men det blir antagligen 36 långa, jobbiga timmar. Plågsamma. Jag förbannar mig själv för att jag saknar disciplinen att plugga, för att jag inte tagit tag i allting tidigare, men framför allt för att jag sitter och svär åt min egen dumhet. Den onda cirkeln sluts. Jag kan öppna boken hur många gånger som helst och göra femhundra övningar om verb eller konditionalis eller skillnaden mellan ser/estar, imperfecto/perfecto simple, indicativo/subjuntivo. Men det känns fortfarande som ett berg som inte kan bestigas. För det är en tjock bok. Men det spelar ingen roll sen, för jag vet att efter tentan på fredag morgon kommer jag släppa allt. Och det känns bra.

Måndag, och den spanska grammatiken fyller upp min dag, mitt liv, min ork och kraft. Bisatser, imperativformer, konjunktiv och så vidare i all oändlighet. Jag vill bara få det överstökat, make it happen, klara tentan på fredag så jag kan ta sommarlov sen. Det fixar vi.

Min dator är tillbaka efter tre veckor på sjukbehandling. Nu mår den bra igen.

Det grillades och dracks öl här igår, det var trevligt. Kul att det dök upp ansikten som inte dykt upp så ofta den senaste tiden.

Skrev tenta i spansk litteratur i onsdags, om det kändes som 80% säkerhet till omtenta innan ligger det på 50-50 nu.

Premiär för Språkvetargask, det dracks och sjöngs och mitt lag vann (givetvis) tävlingen och vandringspriset.

Typ.

Ibland blir man bara så nöjd av vissa saker, som en vårbal exempelvis. Klä sig i överklassig frack-utstyrsel med skavande skjorta, och pengarna man lagt ut skulle kunna räcka till mat i flera månader. Men det fick det vara värt, för att en dag som blev till natt som blev till morgon som blev till dag igen känna sig som någonting speciellt. För speciellt var det, om det var maten med hjort till förrätt, lamm till huvudrätt och vit choklad-tårta till efterrätt, eller om det var den sköna stämningen på dansgolvet efteråt. Kanske var det till och med faktumet att man kunde gå ut och ta lite luft utan att vilja gå in en halvminut senare, värmen var vår vän. Speciell var även promenaden hem klockan halv fyra på morgonen, lagom till att det ljusnade. Denna hemgång följdes av världens mest otaktiska powernap, som varken gav någon form av pigghet eller närvaro på den inplanerade utflykten. Dagen/Kvällen/Natten/Dagens största missräkning. Det blev i alla fall sillunch, och vi piggnade till något i takt med att maten sköljdes ner med öl och snaps, sen spelade vi krocket. I frack. Och det måste ha varit den längsta krocketmatchen som någonsin spelats. Det var mer regel än undantag att krocketkloten befann sig på vägen invid spelplanen, snurrandes bland bilarna. Men det var kul och en klockren avslutning på ett bra dygn som gjorde mig mycket sliten och som gav mig skavsår på hals och fötter, och jag vill helst av allt inte dra på mig frack igen överhuvudtaget, men om det är det som krävs för att jag ska få gå på bal så får jag väl helt enkelt offra mig.

Vaknar upp, kollar mailboxen och ser att jag har fått ett resultat på tentan i Kultur och Samhälle som jag skrev för några veckor sedan. Den skräckblandade förtjusningen övergår i enbart förtjusning och ren lycka när jag ser att jag skrivit ett VG, och inte bara det. 47 poäng av 50 möjliga. Galet bra, och jag är galet nöjd och jag får faktiskt skryta lite. En annan bra grej idag är att min digital-box har landat. Så nu kan vi se NHL-slutspelet. Bra grej. Men nu först är det dags för att se Tre Kronor-Frankrike i VM. Gillar också att Norge vann mot Tjeckien, sånt är coolt.

Det är måndag, och jag har jättetråkigt. Jag sitter och försöker plugga spansk litteratur och lära mig glosor och vara duktig, men det går sådär. Tankarna är på annat håll. Funderar lite över hur Danmark kan spela lika med USA i hockeyn, över varför måndagar måste vara så ruskigt tråkiga. Eller över varför solen har slutat titta fram och göra mig på bra humör. Men man kanske borde sluta gnälla och ta upp boken som jag slängde genom rummet av frustration för fem minuter sedan.