Ny blogg.

Verksamheten har flyttat härifrån.

Tillsvidare hittar ni uppdateringar på http://skrwt.wordpress.com

Ok?

läsk.

Eftersom tanken är att det här ska vara en blogg där det faktiskt produceras inlägg relativt regelbundet (var tredje vecka är regelbundenhet!) så kan jag ju meddela samtliga intresserade att flyget till Spanien nu är bokat. Den 17 september. Läskigt. Nu är det riktigt på riktigt. Läskigt. Ja...

08/27

Idag har jag ätit följande:

Frukost bestående av youghurt med müsli, en kopp kaffe och en knäckemacka med ost. Inga konstigheter där, till och med Anna Skipper skulle nog vara nöjd med mig.

Lunchen däremot lämnade väl en del i övrigt att önska, då den bestod av en chai latte samt en kanelbulle så stor att den skulle ha kunnat utfodra ett mindre u-land. Ja, jag vet att det kanske är lite lågt att skämta om u-länder i den kontexten så här i svält i östafrika-tider, men den bullen alltså..

Kvällsmaten fick väl på något sätt kompensera för bull-lunchen, Spaghetti carbonara. (Ja , jag vet att det inte ska vara grädde i den egentligen, men det blir godare så. Tycker jag.)

Hursomhelst, det jag ville få fram med det här inlägget var att lite rytm i mitt ätande vore önskvärt. Så.

var snäll.

Jag dömer ingen, alltså ska jag inte heller bli dömd för att kvällens middag består av Svartvinbärspaj med vaniljglass. Eller hur?

I övrigt kan jag meddela att dagen har gått i bakfyllans tecken. I går dracks det öl och grillades, och sen dracks det mer öl. Och så vidare. Jag har noterat att jag inte längre är 19, utan snarare 24. Härifrån går det bara utför.

08/22

Nä, okej. Nio månaders bloggtorka ska inte handla om att jag börjar bli gammal och gråhårig, dels att jag redan har varit det ett tag, men också för att det inte är speciellt kul att läsa om. Så jag tänkte istället skriva om hur nöjd jag känner mig för närvarande. Efter en grym sommar - jag har jobbat precis så mycket som jag velat göra på McDonalds och jag har hunnit med att göra en massa roliga saker tillsammans med mina vänner, bland annat en vecka på Västkusten och en annan vecka i Turkiet - så ser jag nu väldigt mycket fram emot att komma tillbaka till Uppsala och starta upp livet där igen med alla andra bra vänner. Om än bara för några veckor. Hur mycket jag än gillar Uppsala så gissar jag att en termin i sydspanska Granada vinner över 018 alla dagar i veckan. Det är dels asläskigt att jag ska till Spanien och försöka ha koll och ordna och dona en massa grejer själv, men det ska framför allt bli helt galet roligt och spännande att få bo i Spanien igen. Det känns som att det var ett tag sen nu (det var det också, tre och ett halvt år sedan), så det är väl dags att bege sig tillbaka och dricka billigt mercadona-vin. Jag ser fram emot de bra sakerna, så ska jag försöka lösa de rent praktiska problemen så bra det går när de väl dyker upp.

Nu sitter jag hemma hos mor och far, i rummet som nu är tv-rum men som en gång i tiden var mitt sovrum. Jag har bott hemma hos föräldrarna hela sommaren, och jag är i ärlighetens namn förvånad över hur pass bra det gått. Även om det inte är speciellt kul att regressera till tonårsliv igen (det gör man oundvikligen) så har i alla fall jag varit en duktig tonåring de här månaderna, fast det ska bli skönt att flytta till mitt eget kollektiv i Uppsala igen. Kanske har jag haft bra hjälp att klara av sommaren, förutom att jag jobbat ganska mycket så har jag haft en bra vän vid min sida. Min Fender har ännu inte tröttnat på mitt sällskap, så jag känner väl att jag får ställa upp ett tag till för den jag också. Fast det lär väl inte vara någon större risk att jag överger den.

Så, nu har jag skrivit av mig lite grann. Förhoppningsvis dröjer det inte mer än ett halvår tills nästa uppdatering.

åldersnoja.

Hm, lustigt. Jag fick för mig att jag skulle skriva något kul och givande här, så jag öppnade blogg.se för första gången på typ ett halvår, och så fick jag inte fram mer än ett ord. Eller inte ens ett ord, utan mer en ålder.

24!?

vamos!

Jag går och lägger mig nu eftersom jag ska upp fem imorgon bitti. Granada väntar!

söndag.

Helt otroligt, jag har för första gången på över fyra månader varit ute och sprungit. Halt och segt var det, och jag väntar en galen träningsvärk. Men attans vad skönt det var. Operation gå ner i vikt har börjat. Nu laddar vi inför United-Pool som börjar strax!

lördag

Har hamnat i Uppsala igen, här ser det ut som vanligt. Lite tomt dock. FA-cupen på tv gör min dag. Nu är vi Live från Scunthorpe som lirar mot Everton. På tisdag åker jag till Granada, men nu ska jag börja med att packa upp mina väskor.

hej, 2011.

Trevligt med ett nytt år, eller hur? Mitt nya år har börjat jättesegt, jag blev utslagen strax före tolvslaget med feber och massig förkylning. Lyckades dock överleva så pass länge att jag kunde se fyrverkerierna som lyste upp den mörka sjön. Först nu, fyra (väl?) dagar senare har jag börjat känna mig okej igen. Visst, jag nyser fortfarande och har ont i halsen och i huvudet, men nu börjar vi med 2011. Eller 11111011011 som man skulle säga i binära tal. (Och ja, jag räknade ut det själv. Sådeså. En av sakerna jag lärt mig när jag varit ledig.) 2011 kommer bli awesome, säger det redan nu, så kommer det inte komma som en överraskning för er som inte räknat med det. 2010 var inte fullt så awesome som det borde ha varit. Tyvärr. Men det styr vi upp nu och ser till att 2011 blir det bästa året sen typ 2008?

you say you want a revolution?

Har nästan mentalt tagit jullov redan, det är inte helt okej eftersom jag ska skriva två tentor nästa helg och jag måste klara dem. Därför känns det inte helt bra att jag inte pluggar någonting. Tentan förra veckan gick bra btw, väntar på resultat nu men det ska verkligen ha blivit godkänt, annars blir jag lite putt. Annars händer det inte så värst mycket, John Lennon hedrades under gårdagen och av dagens spellista att döma fortsätter vi på samma tema.

vintervila.

Jag ska skriva tenta om mindre än 48 timmar, men det jag är stressad över är att internetuppkopplingen laggar. Jag lyssnar på låtar som påminner om svunna tider, tider som kanske var bättre, det vet jag inte. Det var i alla fall mycket bra tider, och ibland kan man sakna dem. Ute ligger snön som en stor vit matta och kvicksilvret sjunker till lägre och lägre nivåer. Nivåer som inte ens är roliga längre, och det är bara den första december. Min namnsdag är det förresten, så alla utom ni tre som har sagt grattis får skämmas lite.

Due Date - se den inte. Verkligen inte.

Jag är typ fortfarande upprörd efter gårdagen, då jag frivilligt offrade en hel biocheck för att se årets sämsta film. Jag gick ut från salongen med huvudvärk och ville typ slå på någonting. Helst av allt på Zach Galifininakiakisis, eller hur hans efternamn nu stavas. För jävlar, Due Date är inte rolig. Och 90 minuter hej-kom-och-hjälp-mig-jag-är-en-35-åring-med-allvarliga-mentala-problem-humor är fan inte roligt. Visst, det är klart man fnissar till lite ibland, som när man brygger kaffe av en mans aska, men problemet här är att det är så galet förutsägbart. Om man jämför med The Hangover (som man måste göra, samma regissör och samma Zach Gakifilinanakis) så är den filmen i alla fall helt oförutsägbar, och då skrattar man mer och högre, som när en naken kines hoppar upp ur bagageutrymmet på en bil. Men här, "min pappa har precis blivit kremerad och jag har lagt hans aska i en kaffeburk", det är klart man vet att det kommer bryggas kaffe på den, och då blir det inte like roligt. Robert Downey Jr. är i alla fall lite rolig, som när han ger en liten jobbig unge ett knytnävsslag i solar plexus. Det var oväntat, och således kul.
Men annars, nej. Zach Glafinikasisis har en för stor roll för att det ska vara roligt, man är trött på honom efter fem minuter, och det är milslånga avstånd mellan skämten i filmen, som inte är speciellt roliga heller. Om det är en film som ni inte ska se i år så är det den här.

freitag.

Idag är det fredag, målet för dagen är att bli klar (typ) med uppsatsen. Och med klar menar jag att jag ska skriva det jag behöver skriva, sen återstår genomläsningar och korregeringar osv in absurdum, men det ska jag väl hinna klart med på en vecka. Tog mig en promenad i förmiddags efter frukost, det var trevligt och välbehövligt. Hade inte sett solen på nästan en hel vecka. Men nu taggar vi uppsats så får vi se vad som händer ikväll..

monografía. de puta madre.

Jag sitter återigen vid bordet som är alldeles för stort för syftet jag har. Men det är det bästa skrivbordet jag kan hitta hemma hos mor och far, sen att det är ett matsalsbord modell större är väl sak samma egentligen. Har en skön stol att sitta på i alla fall. Uppsatsen börjar ta sig, 250 ord blev 400 som blev 500 och som nu är strax över 600 ord, jag tror att jag siktar på mellan 1500 och 1700 ord, men vi får se hur mycket det går att få fram på konventionella vägar. Om inte annat får man väl använda fler citat..
Ute regnar det, något så fruktansvärt, lite halvmysigt är det att höra smattret på plåttaket utanför, och det gör hela pluggsituationen lite enklare. November är kanske en ganska bra pluggmånad ändå? Igår blev inte en speciellt bra pluggdag, satt en bra stund men jag kom inte så långt, blev en tur till Kupolen istället där jag hittade vänner och fikade och åt och så kollade vi film hos Nyberg och vips så blev klockan halv två. Där ser man. Rinse, repeat i afton kanske? Nu ska jag attackera min monografía de puta madre igen.

noviembre

Jag har mycket att göra här i Borlänge, mat ska ätas, vänner ska träffas och så vidare. Sen har jag en uppsats som jag i vanlig ordning väntat alldeles för länge med att börja skriva på. Så nu sitter jag här, 10 dagar innan deadline och köttar på. Det har i alla fall blivit fyra timmars mer eller mindre effektivt skrivande under eftermiddagen, men nu har jag tröttnat. Men om jag kunde ta mig upp innan tolv imorgon så kanske jag kan upprepa en liknande procedur. Kanske. Jag har i alla fall valt en bok som det nog finns tillräckligt med material i som man kan trycka ut på fyra sidor, det gäller bara att hitta rätt vägar, och ordbajsa. Bara ordbajsa, det är liksom det som gäller.

Och ute blir det mörkt och dystert, november har det blivit och dessutom vintertid, vilket gör att det är ljust till max halv fem på eftermiddagarna. Argh. Enda positiva grejen vädermässigt är att det är runt tio grader varmt på dagarna. Men det lär väl inte hålla i sig speciellt länge till.

söndag kväll

Ah, franskatentan igår gick som på räls. Lite för enkel var den allt och jag var klar på 25 minuter. Nu sitter jag och dricker te och äter morotskaka samtidigt som jag kollar NHL-hockey. Bra grej. Jag åker nog till Borlänge en vända på torsdag antagligen, håll inte igen med välkomsthyllningarna.

måndag.

Äh, jag vet, jag är skitdålig på att blogga. Men hur kul kan det vara att läsa om mina pluggbravader och sånt varje dag? Så därför låter jag er läsa om det ungefär en gång i veckan istället.

Sen senast har jag:

- Skrivit tenta i Språkhistoria, det gick bra.
- Kollat genom nästan hela Band of Brothers, det går också bra, och jag blir sugen på att spela krigsspel.
- Kollat en del fotboll, samt börjat ladda inför nästa tenta. Franska på lördag.

vlc?

Läs detta. Humor.

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/superettan/syrianska/article7951089.ab

101013

Det är intressant hur världen fungerar ibland. Just nu känns det som att jag är fast i ett nät. Ett stort nät av framförallt tentaplugg inför terminens första tenta som jag har nu på fredag. Nätet innebär att jag sitter på samma stol, vid samma bord, med samma anteckningar och dricker samma kaffe tokmånga timmar om dagen. Och med tokmånga menar jag fem-sex. Det är vad jag klarar av. Vissa kör på stilen att sitta uppemot tio timmar om dagen, jag funkar inte så. Absolut max fem, sex timmar. Sen blir det några timmar passiv bearbetning om vad det är jag har gått igenom under dagen. Vad jag vill säga med det är att jag känner mig lite smånöjd med mig själv och att den här tentan kommer gå alldeles utmärkt. Sedan är det bara att ladda upp för nästa, de kommer som på ett löpande band nu. Och det är då man behöver en värld som fungerar på ett önskvärt sätt. Man behöver de där sakerna som får en att må bra och känna att det finns en värld utanför Engelska Parken. Ikväll hade kunnat vara ett sådant tillfälle, men istället lyckades svenska fotbollslandslaget med konstycket att totalt skämma ut sig själva inför hela fotbollseuropa. Och det var ju milt sagt inte något som bidrog till den positiva stämningen. Så jag får försöka hitta något annat istället, vad det nu skulle kunna vara...?

Tidigare inlägg
RSS 2.0