i jymden kan ingen höra dig gråta.

Så det blev utgång i lördags, förfest en la casa mia, med en massa donkenfolk typ bara. Några till var det nog där. Blev några öl och en del Guitar Hero innan vi drog till The Rock House vid tolvtiden, där Mackan och Krang skulle lira med sitt band, och det var kul att se. Riktigt bra var det faktiskt. KUTGW :) Efter det så drog vi till s2 och skakade lite rumpa i typ en timme innan vi drog till donkey och hälsade på simon som hade en mycket jobbig natt, var längesen jag såg så mkt folk där på en krognatt. Aja, efter ett par hamburgare drog de som var kvar av gänget (jag, pontus och magda) hem till mig på efterfest, fast det blev inte så mycket till fest för vi somnade nästan direkt..vid typ halv fem eller nåt. trevlig kväll :) 

Vaknade vid typ halv tre igår med nackont deluxe, och ser att min lägenhet inte mår så värst bra, burkar och flaskor så långt ögat kan nå, men jag är lite sprit rikare iaf ;)

Sen träffade jag Micke och P3 och vi whinade om hur jävliga våra liv är, haha. Ska med P3 och gymma senarei dag, känns som att det är dags att börja på riktigt igen nu.

Natten spenderade jag i soffan och kollade på Superbowl, fasen vad spännande det var. Synd att Cardinals inte kunde få vinna då, Larry Fitzgeralds touchdown i slutet var mäktig. Fast ännu mäktigare var James Harrisons 100-yardlöpning innan han tryckte in en touchdown. 100 yards. 91 meter. I full amerikansk fotbollsutrustning. På inte mer än 15 sekunder. Det är viljestyrka.