i jymden kan ingen höra dig gråta.

Så, vi kom iväg till Sonisphere, som lätt kan sammanfattas med köer, taskigt väder och en jävla massa väntan. Men allt detta var värt det i slutändan för att vi fick se ett mäktigt Metallica tillslut, och jag hade iaf galet kul, kanske berodde på att jag när bussen tillslut åkte vid femtiden varit vaken mer eller mindre 36 timmar i sträck..