i jymden kan ingen höra dig gråta.

"Nej, det är stängt"

"Men vafan, din jävla fitta! Släpp in mig nu för helvete!"

"Nej."

"FAN! JAG SKA SLÅ IN PANNBENET PÅ DIG DIN JÄVLA HORA!"

"...."

Så lät det ikväll på jobbet. Galet mycket folk hela kvällen lång, och när vi stängde vid två var det alldeles för många som inte kunde acceptera det. Så vi fick ringa securitas för att överhuvudtaget vara säkra på att restaurangens fönsterrutor skulle överleva natten. Inte alls kul, hatar sånt här, man försöker hålla sig lugn, men det är galet svårt när konversationerna går i stil med den jag har citerat här uppe. Fick avreagera mig på en stackars sallad som fick sig en flygtur genom köket.

Så tja, vi gick hem runt kvart i fyra istället för halv tre som är vanligt en vardagskväll. Fast detta var ingen vanlig vardagkväll, tydligen röd dag imorgon och hagafest ute. Synd bara att ingen på McDonald's visste om det förrän det var försent, så jag och Johan fick vackert stå där och kriga på. Vi löste det ändå relativt bra tycker jag, man lär sig väl efter ett tag, har ju haft en del jobbiga nätter tidigare, även om det var ett bra tag sen nu. Men nu var det tydligen dags då. Kommer inte sakna det. Inte alls...