i jymden kan ingen höra dig gråta.

Jag tänker inte ens börja med att gnälla över hur den här måndagen var precis så jävlig som bara måndagar kan vara. Det vill säga spöregn och allmän seghet, lyckades sparka min häl i bordet när jag kom hem för typ sju timmar sen och jag har fortfarande ont över det. Men. Jag tänker inte gnälla om det. Istället kan jag berätta lite trevligt om att det är december i morgon och jag har namnsdag och det är alltid trevligt, även om ingen förutom mamma kommer uppmärksamma det. Dessutom kommer vi få tillbaka tentan från Världens Språk-kursen imorgon, så om det går bra på det får det helt enkelt bli min namnsdagspresent till mig själv.