i jymden kan ingen höra dig gråta.

Den fjärde oktober är kanelbullens dag. Och det finns givetvis inget som helst bättre sätt att fira den dagen på än att träffa ett gäng kompisar och baka ett par plåtar med kanelbullar en regnig trött söndagseftermiddag och bara äta och snacka om allt och ingenting. Så det gjorde vi idag. Me liked. Gårdagskvällen var också mycket trevlig och givande, trots regnet och en förfest jättelångt bort nånstans i en annan del av Uppsala. Sen drogs det ner till V-dala och Velvet där ett jätteskumt band vid namn JJ spelade. Och det sög. Kanske berodde det på att det inte direkt var min typ av musik. Kanske berodde det på den undermåliga ljudkvaliteten. Jag vet i alla fall att det inte berodde på att världens bästa Zlatan förekom på projektorskärmarna bakom scenen. Hursomhelst så rörde jag mig bort från stora scenen efter ett par, tre låtar eftersom jag då fått nog av vemodig flumpop. Kvällen slutade i alla fall på ett bra sätt med Guitar Hero @ my place fram till småtimmarna. Nu ska jag sätta mig och göra klart det allra sista på hemtentan innan den kan läggas helt till handlingarna.