i jymden kan ingen höra dig gråta.

Alltså, jag har en ganska realistisk syn på tillvaron. Folk säger att jag är pessimist. Vid vissa tillfällen kan det möjligtvis vara så, men som nu slipper jag gå runt och bli besviken på allting när jag inte har några överdrivna förväntningar. Missförstå mig rätt nu, jag vet att det kommer vända, att det kommer ljusna någonstans på andra sidan. Men inte just nu. Inte en måndagseftermiddag i mars när det snöar horisontellt. Om några veckor kanske. Då har förkylningen släppt --> Jag kan börja träna igen. Då har det blivit varmare och ljusare --> Man kan vara utomhus utan att avlida av köld och tristess. Typ då blir det gött. Säger jag med en realistisk syn på livet.