om 36 timmar är jag.
Fri. Kravlös.
Sommarlov.
Men det blir antagligen 36 långa, jobbiga timmar. Plågsamma. Jag förbannar mig själv för att jag saknar disciplinen att plugga, för att jag inte tagit tag i allting tidigare, men framför allt för att jag sitter och svär åt min egen dumhet. Den onda cirkeln sluts. Jag kan öppna boken hur många gånger som helst och göra femhundra övningar om verb eller konditionalis eller skillnaden mellan ser/estar, imperfecto/perfecto simple, indicativo/subjuntivo. Men det känns fortfarande som ett berg som inte kan bestigas. För det är en tjock bok. Men det spelar ingen roll sen, för jag vet att efter tentan på fredag morgon kommer jag släppa allt. Och det känns bra.
Sommarlov.
Men det blir antagligen 36 långa, jobbiga timmar. Plågsamma. Jag förbannar mig själv för att jag saknar disciplinen att plugga, för att jag inte tagit tag i allting tidigare, men framför allt för att jag sitter och svär åt min egen dumhet. Den onda cirkeln sluts. Jag kan öppna boken hur många gånger som helst och göra femhundra övningar om verb eller konditionalis eller skillnaden mellan ser/estar, imperfecto/perfecto simple, indicativo/subjuntivo. Men det känns fortfarande som ett berg som inte kan bestigas. För det är en tjock bok. Men det spelar ingen roll sen, för jag vet att efter tentan på fredag morgon kommer jag släppa allt. Och det känns bra.
Kommentarer
Postat av: Boris
Oj vad jag känner igen mig... Men du, jag säger bara: var glad att du läser om ser/estar och inte om latinamerikanska 1800-talspoeter.
Lycka till imorgon - que te vaya bien.
Trackback
