i jymden kan ingen höra dig gråta.

Jag är typ fortfarande upprörd efter gårdagen, då jag frivilligt offrade en hel biocheck för att se årets sämsta film. Jag gick ut från salongen med huvudvärk och ville typ slå på någonting. Helst av allt på Zach Galifininakiakisis, eller hur hans efternamn nu stavas. För jävlar, Due Date är inte rolig. Och 90 minuter hej-kom-och-hjälp-mig-jag-är-en-35-åring-med-allvarliga-mentala-problem-humor är fan inte roligt. Visst, det är klart man fnissar till lite ibland, som när man brygger kaffe av en mans aska, men problemet här är att det är så galet förutsägbart. Om man jämför med The Hangover (som man måste göra, samma regissör och samma Zach Gakifilinanakis) så är den filmen i alla fall helt oförutsägbar, och då skrattar man mer och högre, som när en naken kines hoppar upp ur bagageutrymmet på en bil. Men här, "min pappa har precis blivit kremerad och jag har lagt hans aska i en kaffeburk", det är klart man vet att det kommer bryggas kaffe på den, och då blir det inte like roligt. Robert Downey Jr. är i alla fall lite rolig, som när han ger en liten jobbig unge ett knytnävsslag i solar plexus. Det var oväntat, och således kul.
Men annars, nej. Zach Glafinikasisis har en för stor roll för att det ska vara roligt, man är trött på honom efter fem minuter, och det är milslånga avstånd mellan skämten i filmen, som inte är speciellt roliga heller. Om det är en film som ni inte ska se i år så är det den här.