i jymden kan ingen höra dig gråta.

Ett bra sätt att vakna på skulle ju kunna vara ett humant uppvaknande med fågelkvitter och soluppgång och man känner sig sådär utvilad och bra som man kan göra ibland på morgonen (det är inte ofta men det händer). Det är ju riktigt trevligt, eller hur? Ett annat sätt att vakna på är när klockan är åtta och parkskötarna går bärsärkagång med lövblås så man bara vill döda någonting. Eller någon. Vad som nu förefaller smidigast.

13 april, och vi drar igång grillsäsongen. Oh yeah! Visserligen bara lite småskaligt med engångsgrillar på balkongen, men grillad mat är grillad mat. Och grillad mat är gott. Och trevligt sällskap bjöds det på, i vanlig ordning.

Vår. Det märks. Ligger liksom i luften på något vis. Varmt och soligt och bra. Framåt eftermiddagen börjar det lukta grillat. Kan inte säga att jag klagar när man sitter ute på balkongen och bara är. Men det är svårt att bara vara just nu. Det är mycket som händer och som tänks på. Försöker ignorera faktumet att jag har tenta nästa fredag, men det går inte att hålla på så längre, utan jag måste istället vara en duktig student och ta tjuren vid hornen.

En dag som inleddes bra med bakispannkakor och undvikande av religiös påtvingning med trevligt sällskap. Sol var det visst också, sol och varmt. Sen fortsatte dagen lite halvsegt med tafatta försök till pluggande och gitarrspelande. Dagens insikt är att Fade to black och The unforgiven låter likadant. Tvätta har jag hunnit med såhär nattetid. Det var tydligen för jobbigt att trycka in det i det alldeles för överfyllda dagschemat.

Äh, det blir utgång ikväll. Fotboll har jag missat förut, och nu är jag så glad över att ha skrivit klart min uppsats att jag behöver fira lite. Och det är inte något hafsjobb som jag slängt ihop på en pisskvart heller, utan jag är faktiskt riktigt nöjd med vad det är jag skrivit. Hoppas vår Sean Connery-look-a-like håller med mig.

Jag väntar på att saker ska hända. Det gör de inte. Inte än i alla fall..

Noterat från kvällen..

Har pubrundat ikväll, det var trevligt, synd bara att så många droppade av så tidigt. Jag är bitter över Uniteds förlust, och nu ska jag sova, för det säger min telefon att jag ska göra, så gonatt.

Tillbaka till verkligheten nu då, och det är rätt okej, i Uppsala har det inte hänt mycket, förutom att snön försvunnit. Och att det är varmt. Det gillar vi. Men plugget är som vanligt, och ikväll är det stand-up med David Batra på Kalmars Nation, och det ska bli riktigt skoj tror jag. Känner för att skratta lite.

Det är skumt, känslan som ligger över mig. Jag visste att det skulle hända, och jag kan inte säga att jag blev direkt överraskad. Hon blev sämre och sämre över påskhelgen och så tog det slut tidigt imorse. Känns ändå väldigt konstigt, trots att jag inte sett henne på säkert fem år, men hon har ändå funnits där någonstans, som något difffust sittandes på ett vårdhem. Svårt att beskriva som sagt, klart jag är ledsen, men det var bara en tidsfråga, och jag har sedan tidigare försonats med tanken att den glada och livfulla som jag växte upp med aldrig skulle komma tillbaka. Elva års kamp mot Alheimers sjukdom är över, nu hoppas och tror jag att hon har det bättre.

Det har inte bloggats mycket de senaste dagarna. Det beror på att jag är i Borlänge och här bloggar man inte, här träffar man vänner och dricker massa öl. Och fikar. Och åker till Leksand och kollar på hockey. Och så kan man jobba. Typ så.

Tentan gick bra, trots obefintlig sömn och tillfällig blackout på nån fråga, att det ska vara så svårt att formulera sig ibland alltså.. Men som sagt, jag är nöjd och nu kan jag lägga fonetiken till handlingarna. Om två timmar är det dags för tentafest, ska bli kul att käka lite, dricka mycket och dansa tills man ramlar. Och sen upprepa I Borlänge imorgon. De andra två har redan begett sig hem, stackarna behövde komma hem till mamma så fort som möjligt.. ;) Känns lite skumt att vara ensam i stora lägenheten faktiskt. Den är verkligen sjukt stor. Inte när man bor tre, och definitivt inte när det är 20 pers här och festar. Men nu, lilla Oscar ensam på sjuttio stora kvadratmeter. Och det har bara gått lite mer än två timmar, hur ska det här gå veckan efter påsk då jag kommer vara helt själv i en vecka?

Tenta 0800 imorgon. Jag har gett upp pluggandet för den här gången och hoppas på att det jag lärt mig kommer räcka till ett fint VG. Det vore en schysst avslutning på en bra första halva på vårterminen. Dock hoppas och tror jag att den andra halvan kommer bli bättre. Men först en vecka i Borlänge. Längtar lite. Eller ganska mycket faktiskt. Det är faktiskt som de säger, man uppskattar sin lilla, tråkiga, jobbiga och händelselösa hemstad mer när man flyttat från den. Det finns en viss charm med Borlänge ändå. Kanske.

Jag skulle vilja säga att Bandyfinalen var en mycket trevlig upplevelse, med bra stämning med 25000 på läktarna och en kul match och så vidare.. Men det var det inte. Det snöade. Som fan. Blötsnö, jackan klarade inte av det så jag får väl en fin och god lunginflammation imorgon. Matchen då? Vet inte, såg inget. Allt var vitt. Vid några tillfällen så jublades det från läktaren mitt emot våran, och eftersom vår läktare var Bollnäscentrum förutsätter jag att det var Hammarby som vann. Men som sagt, osäkert. Mycket trevligt på vägen hem sen, ska hämta cykeln utanför V-dala. Efter att ha sopat bort de två decimeterna snö som täckt min cykel under dagen så inser jag att låser fryst. Hurra. Men skam den som ger sig tänkte jag, och trycker på lite. Nyckeln böjs, och jag får gå hem. Kul. Tur i oturen att nyckeln inte gick av i låset. Då hade jag verkligen varit irriterad. Nu är jag bara lite småbitter över att jag måste leta reda på min reservnyckel.

Ledig lördag. Solen skiner. Förslaget kommer som på beställning; "Promenad?" Ja tack, trevligt värre att ta sig ut i solskenet, sju grader varmt och jag försöker starkt att motstå frestelsen att ta av mig jackan. Sjuk vill jag inte bli igen. Nu bakas det äppelpaj i köket, jag borde läsa bok men det gör jag inte, kollar istället på billiga flyg ner till Europa i vår. Berlin? Barcelona? Paris? Rom? Det vore trevligt, men det blir svårt att passa in det så det passar för alla. I sommar då? Då ska det passas in med jobb också, det är svårt det där. Men nånstans ska man väl kunna ta sig tillslut?

Gårdagens realisation under St. Patrick's Day-firandet på GH;

Gillar Digital-tv inställningen jag har på tv'n som står i vardagsrummet. (Om nån från Radiotjänst läser så är det inte min tv.) Ska kolla Champions League, så långt allt bra. Men bilden funkar bara när man stänger av ljudet. Så fort ljudet slås på igen - bilden fryser. Underbart. Så jag får kolla med analog inställning och tokdålig bild. Känns ju bra. Dags att investera i riktig digital-tv kanske?

..öva bluesskalor på gitarren. Och spela tillsammans med fisk.

Har precis haft en riktigt mysig pizza och filmkväll tillsammans med världens bästa språkvetargäng. Och inte vilken sorts pizza som helst. Närå. Hembakad till och med. Man är ju inte lite nöjd med sig själv ibland. Och så har vi ju Fischer som ställer sig och bakar kanelbullar sådär spontant mitt på dagen så det luktar riktigt härligt i hela lägenheten. Fan vad vi är duktiga ibland. Helt enkelt bäst. Och ödmjukast.

Har plockat fram min gitarr igen. Eller plockat fram, den har alltid stått framme, har bara inte haft lust, ork eller vilja eller vad det nu kan vara att spela. Men nu har jag allt det. Lust, ork och vilja. Har insett (igen) att det faktiskt är rätt kul att spela, och ännu roligare blir det när man spelar låtar som de där coola killarna som tjänar miljontals kronor spelar. Och att det låter i princip likadant. Så nu har jag som ett litet delmål att kunna hävda mig på gitarrspelande, så kan jag och inneboende fisk (som är riktigt duktig på gitarr, ska sägas) leka tillsammans sen.